Avfallsplanen Mål 2

Mål 2 i avfallsplanen berör avfall som kan vara skadligt för människa eller miljö ska hanteras separat. Målet är indelat i tre delmål.

TIllbaka till Avfallsplanen

Beskrivning

Med skadligt avfall avses här både sådant avfall som klassificeras som farligt i avfallsförordningen och övrigt avfall som på grund av innehåll eller egenskaper kan orsaka skada på människa eller miljö. Som exempel kan nämnas spillolja, överbliven målarfärg, elavfall, uttjänta batterier och läkemedelsrester.

För att minska belastningen på människors hälsa och miljön, och för att inte störa behandling av avfall och avloppsvatten, är det därför viktigt att minska mängden farligt avfall som genereras och öka andelen som samlas in och omhändertas på ett riktigt sätt.

För att inte sprida farliga ämnen i miljön ska farligt avfall sorteras ut innan det övriga avfallet behandlas. Farliga ämnen kan till exempel komma ut genom rökgaser vid förbränning av avfall, via lakvatten från deponering eller med avloppsvatten och slam från reningsverken. Förutsättningarna för att kunna materialåtervinna avfall blir också bättre om det farliga avfallet är utsorterat.

Viktiga parametrar för att minimera påverkan från skadliga ämnen och få ett avfall som är så väl lämpat som möjligt för återvinning, är:

Produkter med lågt innehåll av skadliga ämnen, och med en design som underlättar separat hantering av dessa ämnen när produkten kasseras.
Kunskap och medvetenhet hos konsumenter om vad som är farligt och skadligt avfall och hur det kan undvikas och ska hanteras, samt ett ansvarstagande.
Säkra och lättillgängliga system för insamling av farligt avfall, både från hushållen och från verksamheter.
Säkra och pålitliga system för den fortsatta hanteringen och slutliga omhändertagandet av avfallet.

Stockholms stad arbetar målmedvetet för att utveckla insamlingen av farligt avfall från hushållen. Av invånarna är 81 % nöjda med möjligheten att lämna in farligt avfall men 19 % är mindre, eller inte alls nöjda och det måste Trafikkontoret arbeta vidare med. Andelen nöjda är högre bland de som bor i småhus än bland boende i flerbostadshus.

Farligt avfall från verksamheter ligger utanför kommunens insamlingsansvar. Mindre verksamheter kan idag dock ha svårt att bli av med sitt farliga avfall på rätt sätt.

En typ av skadligt avfall är avfall från elektriska och elektroniska produkter, så kallat elavfall. För detta avfall finns det ett producentansvar, det vill säga att den som köper varan betalar en avgift för insamling och behandling. Varje avfallslämnare är skyldig att sortera ut sitt elavfall, för att omhändertagande och återvinning ska kunna ske på rätt sätt. Ett av målen i den nationella avfallsplanen är att insamlingen av elavfall till materialåtervinning ska öka, speciellt för smått elavfall. Vårt användande av elprodukter har ökat under åren och många produkter konkurreras ut av nya mer utvecklade produkter innan full livslängd på den gamla är uppnådd. Trafikkontoret ser en svag trend med ökad andel elavfall i soppåsen och detta kan bero på den ökade konsumtionen.

Vision för år 2030

Allt avfall som innehåller ämnen som är skadliga för människa eller miljö hanteras i separata strömmar och inget hamnar i soppåsen eller i avloppet. Produkter har ett minimum av skadliga ämnen och är designade för att underlätta för separat hantering av dessa ämnen den dag produkten blir avfall. Kunskapen hos privatpersoner och verksamheter är hög och alla tar ansvar för att hantera det farliga och skadliga avfallet korrekt. Systemet för insamling och mottagning för denna typ av avfall är väl utbyggt.

2.1 Andelen farligt avfall och elavfall i soppåsen ska halveras

Beskrivning

Detta delmål är en utvidgning av målet i Stockholms miljöprogram ”Andelen farligt avfall som felsorteras ska minska”.

Plockanalyser visar att relativt lite farligt avfall hamnar i soppåsen men det är viktigt att det inte heller hamnar i avloppet eller på något annat olämpligt ställe. För till exempel elavfall, batterier och läkemedel är det producentansvar. Kommunen har ansvar för omhändertagandet av hushållens övriga farliga avfall. Verksamhetsutövare har ansvar för att det farliga avfall som uppkommer inom verksamheten omhändertas på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt.

Åtgärdsbehov

Vidareutveckla insamlingen av farligt avfall och elavfall.
Erbjuda lättillgängliga insamlingssystem för hushållen.
Fortsätta utvecklingen av fastighetsnära insamling/ dörrhämtning av farligt avfall.
Utveckla samarbetet med organisationerna för producentansvaret för att hitta gemensamma lösningar för insamlingssystemen.
Förbättrade möjligheter att lämna farligt avfall för verksamheter med små mängder.

Aktörer

Stockholms stad, producenterna, fastighetsägare och andra aktörer. Hushållen är viktiga aktörer för att det farliga avfallet sorteras och lämnas till insamlingssystemen.

Uppföljning

Plockanalys och brukarundersökning.

Nyckeltal

Andelen farligt avfall respektive elavfall i soppåsen.
Andelen farligt avfall respektive elavfall i grovavfallet.

2.2 Minst 90 procent av invånarna ska veta hur de ska hantera sitt farliga avfall och elavfall

Beskrivning

För att öka andelen farligt avfall och elavfall som samlas in och omhändertas på ett riktigt sätt, är det viktigt att avfallsinnehavaren har god kunskap om vad som är farligt avfall, hur det ska hanteras och var det ska lämnas.

Åtgärdsbehov

Kontinuerlig information om vad som är farligt avfall och hur det samlas in, samt kontinuerlig information om vad som är elavfall och hur det samlas in.

Aktörer

Stadsbyggnadskontoret och Exploateringskontoret.

Uppföljning

Samordnad statistik saknas idag.

Informationsansvaret ligger på flera aktörer. Stockholms stad har ett övergripande ansvar och ett direkt informationsansvar för hushållens farliga avfall. Elavfall är producentansvar och producentorganisationen informerar hushållen. Fastighetsägare ansvarar för att hyresgäster får information om hur avfallshanteringen ska fungera i fastigheten. Hushållen har ett ansvar att hålla sig informerade och ta ansvar för sitt farliga avfall.

2.3 Farligt avfall i byggnader och rivningsavfall ska hanteras på rätt sätt

Beskrivning

Enligt avfallsstatistik ger bygg- och rivningssektorn upphov till betydande mängder farligt avfall. Detta är också ett område som pekas ut som prioriterat att arbeta med i den nationella avfallsplanen.

Åtgärdsbehov

Samarbete mellan Stockholms stad, byggherrar och entreprenörer för att skapa goda möjligheter för utsortering av det farliga avfallet.
Ställa tydliga krav på hanteringen av farligt avfall i bygg- och rivningslov.
Ställa tydliga krav på hanteringen av farligt avfall inom stadens nybyggnadsområden.
Följa upp att ställda krav efterlevs.

Aktörer

Byggherrar och entreprenörer har ett ansvar för det farliga avfall som uppkommer. Miljöförvaltningen har tillsynsansvaret och kontrollerar och informerar verksamheter om hanteringen av farligt avfall och elavfall.

Uppföljning

Brukarundersökning.

Nyckeltal

Andelen hushåll som anger att de lämnar in farligt avfall respektive elavfall.