Avfallsplanen

Avfallshanteringen är en viktig del av samhällets infrastruktur och den engagerar och berör många. Stockholms stad har en tydlig plan för att effektivt hantera det avfall som skapas. Nedan är den avfallsplan som skapats.
Enligt Miljöbalken ska alla kommuner ha en avfallsplan som omfattar allt avfall i kommunen – både det som kommunen har ansvar för och övrigt avfall. Avfallsplanen ska redovisa vilka mål och åtgärder som kommunen långsiktigt planerar för att avfallets mängd och farlighet ska minska, samt innehålla uppgifter om allt avfall som uppkommer inom kommunen.

Avfallsplanen utgör ena delen av kommunens renhållningsordning, medan den andra delen utgörs av föreskrifter. De två delarna kan förnyas vid olika tidpunkter.

Syftet med avfallsplanen är att ha en strategi för Stockholms stads och andra aktörers arbete inom avfallsområdet. Det vill säga vid planering av nya områden, vid prövning av bygglov, vid tillsyn över miljöfarlig verksamhet samt hur invånarna och verksamheterna i staden ska hantera sitt avfall.

Tyngdpunkten i planen ligger på hushållsavfall, det vill säga det avfall som uppkommer hos hushållen samt liknande avfall från verksamheter. Men den innehåller också mål som omfattar övrigt avfall. I denna plan anges inte några mål som är specifika för Stockholms stads egna verksamheter, den typen av mål återfinns i stället i Stockholms miljöprogram 2012-2015. Riskanalyser för stadens system för avfallshantering hanteras inte i avfallsplanen.

Förutsättningar

Stockholm växer kraftigt och det ställer stora krav på tydlighet och långsiktighet i planeringen av avfallshanteringen, såväl som övrig infrastruktur. År 2030 förväntas Stockholms stad ha drygt en miljon invånare och befolkningen i Stockholms län förväntas ha ökat till cirka 2,5 miljoner invånare. Den stadigt växande folkmängden ställer ökade krav på tillräcklig plats för hantering av både hushållens och verksamheternas avfall, i form av exempelvis hushållsavfall, grovavfall, farligt avfall och förpackningar. Folkökningen och förtätningen av staden leder samtidigt till en större konkurrens om tillgängliga ytor samt en ökad trafik.

Samtidigt som invånarantalet ökar förväntas avfallsmängderna öka generellt sett. I början av 1900-talet slängde varje svensk 25-30 kg avfall per år, idag har mängden ökat till 500 kg. Att minska avfallsmängderna och erbjuda en lättillgänglig, miljöanpassad och kostnadseffektiv avfallshantering med en god arbetsmiljö är en stor utmaning.

Avfallsområdet regleras och vägleds av lagar, planer och strategier på både EU-nivå, nationell, regional och lokal nivå. En redovisning av dessa återfinns i bilaga 7. Eventuella lagförändringar på avfallsområdet kan komma att påverka avfallsplanen. Framförallt om ansvarsfördelningen för avfallet förändras, kan detta få stor betydelse för uppfyllelse och uppföljning av de satta målen.

Mål för Stockholms stads avfallshantering

Avfallsplanen innehåller fyra huvudmål. Under varje huvudmål ges en vision för hur det ska se ut år 2030. Visionsmålen syftar till att nå stadens långsiktiga mål i Vision 2030 om en stad i världsklass. De fyra huvudmålen har sedan brutits ned till mer detaljerade delmål för planperioden, 2013-2016. Till delmålen är åtgärder kopplade, vilka bidrar till att målen kan uppnås.

Konsekvenser av planens genomförande

Planens hela syfte är att bidra till en positiv utveckling för boende och verksamma, samt miljön i staden. I planens miljökonsekvensbeskrivning (bilaga 8) görs en bedömning av planens miljöeffekter jämfört med ett nollalternativ. Vissa av planens åtgärdsförslag kan innebära ökade kostnader för både Stockholms stad, fastighetsägare och andra aktörer jämfört med idag. Detta bör dock relateras till de kostnader som uppkommer vid avsaknad av planering och styrning, både ur ett individ- och samhällsperspektiv.

Uppföljning och avstämning

För att bedöma hur väl planens mål kommer att uppfyllas krävs kontinuerlig uppföljning under planperioden. På så sätt har man också möjlighet att i ett tidigt skede se om förstärkta resurser krävs på något område.

Trafik- och renhållningsnämnden har det övergripande ansvaret för uppföljningen av avfallsplanen. Nyckeltalen som redovisas under respektive delmål kommer att följas upp årligen och redovisas i Miljöbarometern på Stockholms stads hemsida. Efter halva planperioden ska en fördjupad avstämning och analys göras.

Mål 1
Avfall från boende och verksamma i staden ska minska och det som ändå uppkommer ska tas hand om resurseffektivt.

Mål 2
Avfall som kan vara skadligt för människa eller miljö ska hanteras separat.

Mål 3
Avfallshanteringens alla delar ska präglas av ett människoperspektiv.

Mål 4
Avfallshanteringen ska vara en självklar del i planeringsprocesserna.

Tillsyn

Miljö- och hälsoskyddsnämnden utövar den lokala tillsynen över avfallshanteringen enligt miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken, inklusive dessa avfallsföreskrifter.

Stockholms stad har idag en avfallsplan som är uppdelad i fyra mål som i sin tur har ett antal delmål.

Avfallshanteringen är en viktig del av samhällets infrastruktur och den engagerar och berör många. Enligt Miljöbalken ska därför alla kommuner ha en avfallsplan, omfattande allt avfall i kommunen – både det som kommunen har ansvar för och övrigt avfall. Avfallsplanen ska redovisa vilka mål och åtgärder som kommunen långsiktigt planerar för att avfallets mängd och farlighet ska minska, samt innehålla uppgifter om allt avfall som uppkommer inom kommunen.

Avfallsplanen utgör ena delen av kommunens renhållningsordning, medan den andra delen utgörs av föreskrifter. De två delarna kan förnyas vid olika tidpunkter.

Syftet med avfallsplanen är att ha en strategi för Stockholms stads och andra aktörers arbete inom avfallsområdet – vid planering av nya områden, vid prövning av bygglov, i tillsyn över miljöfarlig verksamhet samt för hur invånarna och verksamheterna i staden ska hantera sitt avfall.

Avfallsmål 1

Avfall från boende och verksamma i staden ska minska och det som ändå uppkommer ska tas hand om resurseffektivt.
Delmål
1.1 Avfall ska förebyggas och en större andel produkter ska återanvändas.
1.2 Andelen avfall som återvinns ska öka.
1.3 Minst 40 procent av matavfallet ska samlas in separat för rötning med biogasutvinning.
1.4 Minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp ska återföras till produktiv mark, varav minst hälften till åkermark.
1.5 Förebyggande, återanvändning och materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall ska öka.
1.6 Nedskräpningen i stadsmiljön ska minska.

Avfallsmål 2

Avfall som kan vara skadligt för människa eller miljö ska hanteras separat.

Delmål
2.1 Andelen farligt avfall och elavfall i soppåsen ska halveras.
2.2 Minst 90 procent av invånarna ska veta hur de ska hantera sitt farliga avfall och elavfall.
2.3 Farligt avfall i bygg- och rivningsavfall ska hanteras på rätt sätt.

Avfallsmål 3

Avfallshanteringens alla delar ska präglas av ett människoperspektiv.

Delmål
3.1 Boende och verksamma i staden ska ha den kunskap som behövs för att hantera avfallet korrekt.
3.2 Systemen för avfallshantering ska vara enkla att använda och ha god tillgänglighet.
3.3 Systemen för avfallshantering ska erbjuda en god arbetsmiljö.
3.4 Hänsyn ska tas till den omgivande miljön vid mottagning och hämtning av avfall.

Avfallsmål 4

Avfallshanteringen ska vara en självklar del i planeringsprocesserna.

Delmål
4.1 Vid all ny bebyggelse och större ombyggnationer ska avfallsfrågorna beaktas redan vid den inledande projekteringen.
4.2 Områden i staden ska reserveras för avfallsrelaterad verksamhet.
4.3 Nya tekniklösningar ska provas och utvecklingen av insamlingssystemen ska fortsätta.